Smakbiten är från sidan, 13:
Walter Henriksen stod på stigen och ropade, till ingen nytta. Han kastade ifrån sig cigaretten, svor tyst, och började ta sig uppför slänten åt det håll hunden försvunnit. Några hundra meter längre upp stannade han. Hunden låg lugnt på marken i en liten glänta. Och det var då han upptäckte den lilla flickan som hängde i trädet. Dinglade ovanför marken. Med skolväskan på ryggen. Och en lapp runt halsen: Jag reser ensam.
Walter Henriksen föll ner på knä och gjorde automatiskt något han haft behov av ända sedan han vaknade. Han kräktes över sig själv, och började gråta.
Den står i hyllan. Oläst. Men den verkar bra :)
SvaraRaderahu så otäckt! tack för smakebiten!
SvaraRaderaTack för en spännande smakbit.
SvaraRaderaOtäck smakbit, är lite nyfiken på den här boken, få se om jag vågar läsa den ;)
SvaraRaderaMen uschiamej! Tack för smakbiten!
SvaraRaderaRuggig smakbit. Såg boken vid rea på rean, kände mig frestad men lyckades motstå. Kanske blir det ett bibliotekslån så småningom. ;)
SvaraRaderaDen har jag läst. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaFy vilken fruktansvärd upptäckt.. tack för smakbiten, låter som en ruggig bok.
SvaraRaderaEn otäck smakbit.
SvaraRaderaÅ, dette er en "fin" bok! Jeg leste den i et jafs fordi jeg syntes den var så spennende. Ha en fin søndag!
SvaraRaderaTack för en otäck smakbit!
SvaraRaderaSpännande!
SvaraRadera