Denna vecka undrar Annika:
Vad tycker du om dialekternas vara eller icke vara i böckernas värld?
Hoppas ni har haft en trevlig och glad midsommar :)
Jag har inte vad jag kan komma på läst så väldigt många böcker med dialekt. De jag har läst som har det har jag inte gillat att det är med dialekt. Det blir ett störningsmoment och jag tappar i stort sett fokus. Måste läsa om meningen/meningarna flera gånger för att fatta. Jag läste Borta med vinden på engelska för någon månad sedan där blev jag så irriterad då slavarna pratade i sydstadsdialekt, jag fick läsa om flera gånger för att fatta vad de sa, väldigt irriterande.
Så nej tack jag slipper gärna dialekt i en bok, någon enstaka mening funkar men inte flertalet.
Visst, här och där ger det berättelsen färg, om det är bra gjort. Om det bara blir ett läshinder är det svårare att motivera.
SvaraRaderaHåller helt med, det stör mitt läsflyt!
SvaraRaderaJag har nog egentligen inte heller läst speciellt många böcker med dialekt i, men när jag stöter på det så gillar jag det inte.
SvaraRaderaJag vet inte om jag har läst någon bok alls med dialekter men jag skulle inte orka med det mer än en mening, man måste ju fundera så mycket och det stoppar som upp läsningen :/
SvaraRaderaVad spännande att så många ser det som ett störningsmoment. Jag tycker att det tillför jättemycket till historien, själv.
SvaraRaderaDialekter är verkligen inte det lättaste att läsa, så jag håller med dig, jag håller mig gärna till dialektfria texter :)
SvaraRaderaHåller med! Om man läser på sin egen dialekt så går det väl än i små doser, men om man inte kan den dialekten då blir det bara jobbigt :)
SvaraRaderaTycker också att dialekt funkar som enstaka ord eller uttryck, men det får inte bli jobbigt.
SvaraRaderaJag skulle inte klara av att läsa dialekter på engelska! På svenska är det kul med några ord ibland annars hoppar jag över det jag inte förstår;).
SvaraRadera