Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg

Titel: Manglade dukar och vikta servetter
Författare: Ewa Klingberg
Förlag: Bokfabriken
ISBN: 978-91-7545-695-9
Serie: Huskvarnasviten #1
Språk: Svenska
Antal sidor: 358
Finns hos: Adlibris / Bokus
**********************************************************************************
Handling: Utan att riktigt förstå hur det gick till så här Felicia blivit med hus. Inte en vanlig villa, utan en stor fastighet med hyresgäster som nu är hennes ansvar. En av lägenheterna ska hon inreda själv. 

När Felicia möter den attraktive antikhandlaren Jonathan som vill fylla hennes bostad med tidstypiska möbler vänds hennes liv upp och ned. Felicia tar tacksamt emot inredningshjälp från Jonathan, men vad varken Felicia eller Jonathan känner till är att en av möblerna döljer en gammal hemlighet. Denna hemlighet leder till Nanny, en ung kvinna som arbetar som piga i ett välbemedlat hem i Karlskrona år 1851. 

Ensamheten blir plötsligt ett virrvarr av nya bekantskaper, de gamla murriga väggarna får nytt liv och Felicias sårade hjärta tinar upp. Men hur ska hon hantera en kärlek som är  omöjlig redan från början?

(Goodreads.com) 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mina tankar: Manglade dukar och vikta servetter är den första delen i serien som författaren kallar Huskvarnaserien då den utspelar sig i just Huskvarna. Jag har följt Ewa Klingbergs blogg Holavedsbrudar samt hennes instagram en längre tid.

Det här är en charmig och varm berättelse om kärlek, livet och vänskap. Boken består av två parallellberättelser som mot slutet vävs ihop. Dåtid utspelar sig under 1860-talet i Karlshamn med Nanny, och nutid i Huskvarna med Felicia. Som vanligt är den historiska biten mest intressant. Jag hade velat veta mer om Nanny. Nutid är inte dålig men jag hade lite svårt för Felicia som person, kände att historien om Nanny var mycket intressantare. Kärlekshistorien som hon och Jonathan utvecklar är bar för himla tramsig. Hur svårt ska det vara att fråga karln rätt ut?! Varför kan folk inte bara prata med varandra?! Det kändes inte riktigt trovärdigt. Hon känns så underlig och naiv, blundar för saker som är rakt framför näsan på henne. Verkligen alla bara kliver in i hennes lägenhet och hjälper henne med det ena och andra. Jag har lite svårt att tro på det, visst finns det snälla och hjälpsamma människor. Men att varenda en som kliver in i hennes liv bara sådär utan baktanke hjälper henne hela tiden. Mina grannar hälsar knappt på varandra i trapphuset så grattis till att hon verkar ha Sveriges 4-5 bästa grannar.

De båda berättelserna vävs så småningom samman på ett fint sätt, trots att jag kände att historien var en aning förutsägbar kommer jag på mig själv med att spekulera hur det skulle knytas samman mot slutet. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig men slutet var bra.

Jag tycker väldigt mycket om hur författaren skriver om de historiska kopplingarna och anekdoter. Mycket sitter i detaljerna, stämningen är så fin och charmig.
Måste verkligen se till att skaffa uppföljaren.

Betyg: 3 av 5