Författare: Mons Kallentoft
Förlag: Månpocket
ISBN: 978-91-7503-351-8
Serie: Malin Fors #7
Språk: Svenska
Antal sidor: 286
Finns hos: Adlibris / Bokus
************************************************************************************
Handling: Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.
Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?
Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord?
Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.
(Goodreads.com)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentarer: Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag envisas med att läsa denna serie när jag egentligen inte gillar den. Men ja jag har ju köpt på mig den och jag ogillar att inte avsluta en serie. Jag irriterar mig på språket, på hur den är skriven, dess karaktärer, de döda som talar. Men jag måste dock erkänna att denna är en av de bättre i serien.
Till att börja med så stör och irriterar jag mig så innerligt på Malin Fors som karaktär. Hon är så himla egoistisk, hon försummar varenda relation som hon har vare sig det är med dottern, en kärlek, kollega, pappa, bror, jag har inga som helst sympatier för henne. I Vindsjälar får dottern Tove ta en större plats, det gillade jag eftersom jag är så himla trött på just Malin. Att Tove får en större roll ger serien lite nytt liv. Jag hoppas att Mons inte låter henne gå i mammas fotspår på väg mot alkoholism, det känns en aningen b faktiskt.
Jag stör mig som bara den på de döda som talar. Men Kallentoft har här tack och lov tonat ner det, han själv har kanske insett hur uttjatat det blev. Det tillför handlingen absolut ingenting och man bläddrar snabbt förbi dessa sidor.
Boken tar upp ett mycket aktuellt ämne, äldrevården. Det finns mycket att säga om äldrevården i vårt land. Det är väldigt tydligt att detta är en bok med politiska motiv.
Betyg: 3 av 5
Håller med om att jag ibland känner mig lite tjatig om att jag fortsätter att läsa serier som jag egentligen inte gillar.. ;)
SvaraRaderaJag har så svårt att inte avsluta en påbörjad serie ;)
Radera