Tankeläsaren av Kristin Cashore

Titel: Tankeläsaren 
Författare: Kristin Cashore
Förlag: Semic
ISBN: 978-91-5525-638-8
Original titel: Graceling
Serie: De utvalda #1
Språk: Svenska
Antal sidor: 480
Finns hos: Adlibris / Bokus

***************************************************************************************************************************
Handling: Boken handlar om artonåriga Katsa. Hon lever i en värld med sju kungadömen, där vissa ovanliga barn föds som så kallade "särlingar", med olikfärgade ögon. Ett barn med olikfärgade ögon har en särskild gåva, och föräldrarna måste lämna sitt begåvade barn till landets kung. Katsas gåva är dödandets gåva, så hon har vuxit upp vid kungens hov och utnyttjas som torped. Hon skickas ut på uppdrag att hota, lemlästa eller döda kungens fiender. 

Allt förändras när hon möter den unge pris Po, som också är en särling. Han har tankeläsandets gåva. Kärlek uppstår, och tillsammans ger de sig ut för att störta en ondskefull kung. De upptäcker också oanade sanningar om sig själva, har Katsa verkligen dödandets gåva eller är hennes talanger egentligen till för något annat? Och hur ska de kunna störta en kung som har gåvan att kontrollera andra människor?

(Goodreads.com)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentarer: Det här är inte en dålig bok men jag tror helt enkelt att jag är lite för gammal för just denna bok för att jag ska tycka mycket om den som så många andra verkar ha gjort.

Till att börja med tyckte jag att boken var seg på sina ställen, och jag upplevde det även för barnsligt ibland, därav min undran om jag egentligen inte är för gammal för den här serien. Trots att det är en otroligt lättläst bok med luftig text så tog det ungefär halva boken för mig att komma in i den just för att jag upplevde det som att det inte hände så speciellt mycket. Visst kastas man rätt in i handlingen där de sju rikena presenteras, och jag upplevde det lite förvirrande då allt bara slängdes i ansiktet på mig. Efter ett tag lugnar det ner sig och jag upplever den där sega känslan och som sagt att det inte händer så mycket. Det känns som att karaktärerna inte gör annat än jagar, rider och äter.

Boken har en start kvinnlig karaktär men jag måste erkänna att jag mest tyckte att hon var jobbig. Po var den karaktär jag bäst tyckte om, det var något unikt över honom.

Stundtals är den spännande men ack så förutsägbar. Jag kommer kanske inte direkt slänga mig över nästa del, men visst de kommer bli lästa.

Betyg: 3 av 5