Söndagens smakbit - Harry Potter and the Deathly Hallows

Jag ska senare iväg till mina föräldrar på sedvanlig söndagslunch. Så trevligt att vi har den traditionen varje söndag. Nu bor jag gångavstånd från mina föräldrar så jag träffar dem i veckorna med ibland efter jobbet men söndag då är det tradition att vi är hos dem på lunch. Synd bara att syster jobbar idag, 

Denna söndag bjuder jag på en smakbit från Harry Potter and the Deathly Hallons av JK Rowling såklart. Det är ju sista boken i min omläsning och jag måste säga att jag har separationsångest redan.   

Smakbiten är från sidan, 176:

Harry woke early next morning, wrapped in a sleeping bag on the drawing room floor. A chink of sky was visible between the heavy curtains: It was the cool, clear blue of watered ink, somewhere between night and dawn, and everything was quiet except for Ron and Hermione’s slow, deep breathing. Harry glanced over at the dark shapes they made on the floor beside him. Ron had had a fit of gallantry and insisted that Hermione sleep on the cushions from the sofa, so that her silhouette was raised above his. Her arm curved to the floor, her fingers inches from Ron’s. Harry wondered whether they had fallen asleep holding hands. The idea made him feel strangely lonely.