Smakbiten är från sidan, 271:
Han hade genomlevt transporten som i ett töcken. Han mindes mest att örat hade värkt och varat sig. Han hade suttit på tåget till Tyskland, hopföst med en mängd andra fångar från Grini, och inte kunnat fokusera på annat än huvudet som kändes som om det skulle sprängas i bitar. Inte ens beskedet att de skulle förflyttas till Tyskland hade han reagerat på med annat än slö likgiltighet. På ett sätt kändes det som en befrielse. Han förstod ju vad det innebar. Tyskland betydde döden.
Tack för smakbiten. Den här boken läste jag när den kom.
SvaraRaderaTyskungen är nog den jag tyckt bäst om av Läckbergs böcker, men då har jag inte läst den senaste. Än.
SvaraRaderaTyskungen tycker jag hör till en av Läckbergs bättre böcker :) Tack för smakebiten!
SvaraRaderaTack för smakbiten!
SvaraRaderaTakk for smakebiten :)
SvaraRaderaTack för smakbiten!
SvaraRaderatack för smakebiten! stackars alla oskyldiga tyskungar!
SvaraRaderaDen har jag läst. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaTack för smakbiten :) Läckberg får klara sig utan mig ;) Minsann!
SvaraRaderaElsker Camilla L.'s sine bøker, takk for påminnelsen!
SvaraRaderalite läskigt...
SvaraRaderaDen har jag faktiskt läst. Tror att jag läst alla i Fjällbackaserien. Tyskungen är en bladvändare.
SvaraRaderaTack för smakbiten :)
SvaraRaderaJeg tror at det er min favorittbok av Läckberg. Den er så spennende, så ubehagelig, så vanskelig å legge fra seg.
SvaraRaderaJag vill gärna läsa den här! Tack för smakbiten!
SvaraRaderaDen är den klart bästa i hela serien.
SvaraRadera