söndag 1 april 2018

Den femte årstiden av Mons Kallentoft

Titel: Den femte årstiden
Författare: Mons Kallentoft
Förlag: Månpocket
ISBN: 978-91-7503-505-5
Serie: Malin Fors #5
Språk: Svenska
Antal sidor: 456
Finns hos: Adlibris / Bokus

*********************************************************************************
Handling: Det är tidigt i maj som den unga barnfamiljen på skogspromenad utanför Linköping hittar det svårt sargade liket. Det är otäckt välbevarat och spåren efter tortyr på kvinnokroppen är bara alltför tydliga.
Kriminalinspektör Malin Fors tycker sig se omedelbart se likheter med fallet Maria Murvall, den unga kvinna som hittades våldtagen och brutalt misshandlad i skogen för flera år sedan och som nu sitter inspärrad och okontaktbar på Vadstena sjukhus. Av en slump träffar Malin en psykolog från S:t Lars i Lund som berättar om ett liknande fall, och plötsligt tycks Maria bara vara en pusselbit i något mycket bättre. 

Men vad är det som är så fruktansvärt att det inte går att tala om? 

(Goodreads.com)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentarer: Det här är verkligen ingen favoritserie, tyvärr. Jag känner mig som en skiva som har fastnat på repeat som skriver samma sak om och om igen. Ändå fortsätter jag läsa den, ja jag lyssnar medans jag städar och läser lite då och då i förhoppningen att det ska vända för mig. Det har det fortfarande inte gjort.

Här kommer det igen, jag har svårt för den här serien. Nu har Kallentoft uppfunnit en femte årstid, den femte delen om Malin Fors. Själva deckargåtan är faktiskt spännande även om det är en massa våld, har har det trappats upp ordentligt. Det är en hel del tortyr och sadism mot unga kvinnor och prostituerade. Jag är hårdhudad efter alla deckare jag läst men här blir det för mycket tom för mig och jag blir stundtals illa berörd. Det var inte nödvändigt för storyn att det skulle få så stort utrymme. Sedan kan jag inte låta bli att författaren har en lite underlig kvinnosyn. När en man ska skriva om en kvinnas känslor, de allra innersta blir lite speciellt. Som tex hur kan Malin vara så ok med att pojkvännen ringer och beställer tid hos en gynekolog, en manlig sådan dessutom. När hon säger att hon vill ha en kvinnlig har han noll förståelse, det blir bara så konstigt.

I den här femte boken har Malin Fors hämtat sig från alkoholismen, hittat kärleken och funderar på att skaffa barn med honom. Just det här med barn känns inte som att hon speciellt vill utan mer påtryckning från pojkvännen och hon vill vara honom till lags. Det är något med just denna pojkvän, Peter. Han helt enkelt rubs me the wrong way.

Och så det som stör mig allra mest med dessa böcker. Det är de förbannade dödas röster. Jag klarar helt enkelt inte av det. Här känns det dessutom som att de får allt större plats. De känns som onödog utfyllnad och gör boken längre än vad den behöver vara.

Betyg: 2 av 5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar :)
Kom gärna tillbaka hit ifall du vill se mitt svar på din kommentar eller registrera dig för e-post/klicka i avisera mig, på så sätt kan du även se mitt svar på din kommentar.