Författare: Martin Ekman
Förlag: Mörkersdottir förlag - Tusen tack för recension exemplaret
ISBN: 978-91-7599-055-2
Språk: Svenska
Antal sidor: 337
Finns hos: Adlibris / Bokus
************************************************************************************************************************************
Handling: 1979.
Två unga pojkar hittar ett svårt sargat lik i en båt på Svartån. Polisen är förbryllad men lyckas trots intensivt arbete inte lösa mordet, något som tar mycket hårt på Håkan Steen, en av de främsta utredarna på fallet.
2004.
Mårten Steen, nyss hemflyttad från Stockholm till staden där han vuxit upp, blir chef för roteln för grova brott i Örebro, ett jobb han tar över efter sin far.
Mårten kastas nästan genast in i jakten på en mördare som inte bara verkar ha kopierat ett tjugofem år gammalt mord, men som också verkar ha någon annan agenda och fler människor är sannolikt i allvarlig fara.
Men det Mårten och hans kollegor har svårt att hitta, liksom poliserna hade 1979, är ett motiv. För att hitta det, förstå sammanhanget och förhindra fler mord, måste Mårten och hans närmaste kollega, Anna-Lena Hallberg, dyka djupt i mördarens mörka sinne. Och djupt i den svenska historien.
Betyg: 3 av 5.
Handling: 1979.
Två unga pojkar hittar ett svårt sargat lik i en båt på Svartån. Polisen är förbryllad men lyckas trots intensivt arbete inte lösa mordet, något som tar mycket hårt på Håkan Steen, en av de främsta utredarna på fallet.
2004.
Mårten Steen, nyss hemflyttad från Stockholm till staden där han vuxit upp, blir chef för roteln för grova brott i Örebro, ett jobb han tar över efter sin far.
Mårten kastas nästan genast in i jakten på en mördare som inte bara verkar ha kopierat ett tjugofem år gammalt mord, men som också verkar ha någon annan agenda och fler människor är sannolikt i allvarlig fara.
Men det Mårten och hans kollegor har svårt att hitta, liksom poliserna hade 1979, är ett motiv. För att hitta det, förstå sammanhanget och förhindra fler mord, måste Mårten och hans närmaste kollega, Anna-Lena Hallberg, dyka djupt i mördarens mörka sinne. Och djupt i den svenska historien.
~Goodreads.com~
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentarer: Deckare och kriminalromaner hör ju till en genre som jag läser väldigt mycket av. Så det var väldigt trevligt när denna damp ner i brevlådan och jag fick chansen att läsa denna bok.
När Mårtens pappa blir sjuk och pensionerar sig i förtid säljer hans sin lägenhet i Stockholm och flyttar hem till staden han växte upp. Mårten tar även över sin pappas jobb som chef. Far och son har en spänd relation sedan ett par år tillbaka. Men i och med att Mårten flyttar hem repareras sakta deras relation. Det var fint att läsa hur de till slut fick en förståelse för varandra.
Mårtens närmaste kollega Anna-Lena är en sån underbar frisk fläkt. Hennes relation med Mårten är fin och jag kommer på mig själv med att skratta åt konversationer som de har med varandra. Mårten bär på en hemlighet och det är att han är gay. Anna-Lena märkte på två röda att han är gay, och då tänkte jag att även de andra kollegorna säkert med gjorde det. Det är skönt att läsa om en polis som inte blir häcklad och påhoppad pga sin sexualitet av sina kollegor. Med tanke på hur många böcker jag läst där personen i fråga döljer sin sexualitet just pga att inte bli utfryst och diskriminerad pga sin sexualitet. Det är så fel att det ska vara på det sättet men ja tyvärr ser det nog ut så i polisyrket i verkliga livet. Jag blir ledsen för de människor som inte ska få vara sig själva pga vad andra ska tycka och göra. Jag säger inte att det är så i varenda kår men det förekommer nog väldigt mycket.
Jag förstod ganska snabbt vem den skylde var och det var faktiskt rätt uppenbart när man läste boken. Men det störde inte mig så mycket då berättelsen flöt på och var stundtals även spännande trots att jag redan listat ut vem som var mördaren.
Martin Ekman har skrivit en underhållande och medryckande kriminalroman med en spännande handling och intressanta karaktärer.
Kommentarer: Deckare och kriminalromaner hör ju till en genre som jag läser väldigt mycket av. Så det var väldigt trevligt när denna damp ner i brevlådan och jag fick chansen att läsa denna bok.
När Mårtens pappa blir sjuk och pensionerar sig i förtid säljer hans sin lägenhet i Stockholm och flyttar hem till staden han växte upp. Mårten tar även över sin pappas jobb som chef. Far och son har en spänd relation sedan ett par år tillbaka. Men i och med att Mårten flyttar hem repareras sakta deras relation. Det var fint att läsa hur de till slut fick en förståelse för varandra.
Mårtens närmaste kollega Anna-Lena är en sån underbar frisk fläkt. Hennes relation med Mårten är fin och jag kommer på mig själv med att skratta åt konversationer som de har med varandra. Mårten bär på en hemlighet och det är att han är gay. Anna-Lena märkte på två röda att han är gay, och då tänkte jag att även de andra kollegorna säkert med gjorde det. Det är skönt att läsa om en polis som inte blir häcklad och påhoppad pga sin sexualitet av sina kollegor. Med tanke på hur många böcker jag läst där personen i fråga döljer sin sexualitet just pga att inte bli utfryst och diskriminerad pga sin sexualitet. Det är så fel att det ska vara på det sättet men ja tyvärr ser det nog ut så i polisyrket i verkliga livet. Jag blir ledsen för de människor som inte ska få vara sig själva pga vad andra ska tycka och göra. Jag säger inte att det är så i varenda kår men det förekommer nog väldigt mycket.
Jag förstod ganska snabbt vem den skylde var och det var faktiskt rätt uppenbart när man läste boken. Men det störde inte mig så mycket då berättelsen flöt på och var stundtals även spännande trots att jag redan listat ut vem som var mördaren.
Martin Ekman har skrivit en underhållande och medryckande kriminalroman med en spännande handling och intressanta karaktärer.
Läcker header. Jag är lite lat både vad det gäller bloggande och läsande just nu. Men jag kikar runt bland andra bokbloggar då och då.
SvaraRaderaTack snälla :) Det blir så ibland, bloggen eller läsningen ska ju inte vara en stress utan något som man njuter av :)
Radera